Idag har jag haft studenter. Två killar som läste 3dje året på universitetet. De kom för tidigt, var väldigt intresserade av allt och hade många frågor. Då är det roligt. En kille gjorde ett litet misstag och blev jätteförtvivlad. Han sa efteråt att han var så ledsen att han gjort fel och att allt var nytt och han skämmdes så mkt. Herregud, tänk om de visste alla gånger jag klantat mig, det händer allt som oftast. När jag poängterade det, sa han att det kändes bättre, men han verkade ändå lite ledsen. Jag vet hur det är när man gjort något klantigt och sen inte kan släppa det. Speciellt de gånger när man så gärna vill göra bra ifrån sig. Att traska runt och grubbla på sånt är ju det dummaste man kan göra, men ibland vill det bara inte lämna hjärnan. Jag vet inte riktigt hur jag ska få honom att glömma det där, men det ska jag nog lyckas med. Tyvärr gjorde misstaget att alla celler dog i två prover. Jag funderar att fuska och ge honom gamla prover från mig för att visa att det inte är hela världen om det blir lite fel, men man ska väl inte ljuga och han har andra prover att fortsätta med, så inget ljugeri här.

Ikväll ska jag på bio. District 9. Har hört från flera håll att den är bra - underbart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag älskar små byar/samhällen där alla glatt hälsar på dig och ännu bättre när det finns en vilda western feeling över det hela. Sådär så man nästan väntar sig en tumble weed rulla förbi några meter framför ens fötter, samtidigt som en banjo (nej det...

Jag har varit på road trip. Jag gillar road trip - skarpt. Den kan vara hur kort eller hur lång som helst, men jag gillart! Jag och Helen åkte till Mudgee. Jag kan sammanfatta visiten som fin, jätterolig, udda halvöde by och galen BnB ägare som bara ...

Jag har varit lite uttråkade på sistone, och igår nådde det en liten kulmen när tennisen blev inställd, jag glömde plånboken och allt blev pannkaka på kvällen. När väl plånboken var hittad och jag spatserat iväg till Franklins för att handla lite mat...

Idag har jag labbat med radioaktiva ämnen. Det är ju inte alls som det borde vara, dvs att jag helt plötsligt får oanade krafter och kan klättra på husfasader, flyga eller bara helt plötsligt kan höra vad folk 200 meter bort pratar om. Nix- inget, ja...

Nu har jag precis mailat Helen och jag avslutade mailet med att skriva: "Nu ska jag minsann blogga", så då är det bara att börja plita ner några ord. Vi har några nya kineser på labbet och de heter ju jättekonstiga saker, jag har ingen chans att ko...