Onsdag och jag har inte så mycket att berätta idag, vilket gör att jag vill berätta om en äldre händelse som skedde precis när jag kommit till Australien. Jag landade i Australien på kvällen den 24 januari och kom till Sydney den 25e. Väl där väntade ett mail i min maillista från min proessor. Jag fick mitt jobb i Sydney via en telefonintervju och jag hade aldrig tidigare träffat eller ens sett min professor. Han hade dock, av en händelse sprungit på min svenska professor under en konferens i Kina bara några dagar efter det att jag sökt det jobb som jag senare fick i Australien. Jag måste säga att jag tror att samtalet under den där konferensen mellan Arne (min svenska professor) och Roland (min australiensiska professor) spelade stor roll för att jag skulle bli erbjuden det jobb som jag numer arbetar med. Nog om det, i mailet stod det att Roland ville bjuda hem mig till sig och sin fru den 26e januari, eftersom detta är Australia day.

Så jet laggad och väldigt trött beger jag mig iväg till Rolands hus. Jag har ännu inte förstått att Australiensiska regn inte är att leka med. Så inte ont anande traskar jag iväg. Det finns ingen tanke på att ta buss eller taxi, eftersom dessa tankar aldrig ens existerar inne i mitt huvud. Det är bara gå som gäller. Halvvägs börjar det regna, två sekunder senare är det som om jag står i en dusch. Eftersom det bara är vatten tänker jag att det nog snart torkar. Det gör det inte, eftersom hällregnet fortsätter och bara blir värre. När min professor öppnar dörren möts han av sin nya anställda svenska post doc, som är totalt jetlaggad och fullständigt plaskvåt  men som ändå ser underligt lycklig ut.

"Oj, du är våt, jag gissar att det regnar" säger han.

"Ja, det är ingen fara, det torkar, det är bara vatten, jag behöver bara inte sätta mig på en stund", är mitt geniala svar. Gud, vad hade jag tänkt mig? Att jag skulle stå blickstilla och bara vänta i någon timme på att jag skulle bli torr. Jag är helt koko ibland. Det hela slutar med jag sitter i deras soffa i badrock och sådana där slipin tofflor som de har på hotell. Det var nog inte så, varken han eller jag, tänkt oss vårt första möte.

 

ML

3 juni 2009 09:35

Läste om bossen.Den berättelsen är bara såååå "hejig".

 

ml

5 juni 2009 16:13

jag är hos Guilliano och Marias man hr lärt mig att blogga på din adress. Kul, vilka roliga inlägg du har skrivit. Jonas G vr på VåC då han var hemma och han fick ett sår på låret som inte ville läka. Nu är det svårt är det svårt att hitta provsvaret på KSS. Kerstin ringr till VåC o frgar. Nu kommer snart Bertil hem o vi ska gå in till oss kram o puss mamma

 

MariaG

5 juni 2009 23:10

Men nu dyker det upp så många frågor i mitt huvud. Torktumlade de dina våta kläder? Var tofflorna begagnade (huu)? Var du naken under rocken? Och på hans korkade "Jag gissar att det regnar" varför svarade du inte, "Nej, hurså?"

http://aglioolioegiuliano.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag älskar små byar/samhällen där alla glatt hälsar på dig och ännu bättre när det finns en vilda western feeling över det hela. Sådär så man nästan väntar sig en tumble weed rulla förbi några meter framför ens fötter, samtidigt som en banjo (nej det...

Jag har varit på road trip. Jag gillar road trip - skarpt. Den kan vara hur kort eller hur lång som helst, men jag gillart! Jag och Helen åkte till Mudgee. Jag kan sammanfatta visiten som fin, jätterolig, udda halvöde by och galen BnB ägare som bara ...

Jag har varit lite uttråkade på sistone, och igår nådde det en liten kulmen när tennisen blev inställd, jag glömde plånboken och allt blev pannkaka på kvällen. När väl plånboken var hittad och jag spatserat iväg till Franklins för att handla lite mat...

Idag har jag labbat med radioaktiva ämnen. Det är ju inte alls som det borde vara, dvs att jag helt plötsligt får oanade krafter och kan klättra på husfasader, flyga eller bara helt plötsligt kan höra vad folk 200 meter bort pratar om. Nix- inget, ja...

Nu har jag precis mailat Helen och jag avslutade mailet med att skriva: "Nu ska jag minsann blogga", så då är det bara att börja plita ner några ord. Vi har några nya kineser på labbet och de heter ju jättekonstiga saker, jag har ingen chans att ko...